Puerto Rico och Virgin Island

2014-11-22

Igår besökte vi staden Ponce. Vi gjorde en 10 min. taxifärd ute ifrån marinan och in till själva staden. Staden Ponce är en vacker stad med mång fina parker, och många vackra byggnader. Gatorna är städade och rena och det ligger inget skräp och skräpar, som vi är van vid sedan de tidigare öarna vi besökt. Det märks också att nu är vi i USA. Vägarna runt staden är stora och breda och trafiken flyter på bra. Ja staden Ponce var verkligen värt ett besök.

I morgon fortsätter vi en liten bit till österut. Vi får väl se hur lång det blir. Vi får hoppas att inte Stampe hoppar för mycket på Lady Mys

En av de vackra parkerna i Ponce

2014-11-26

Vi kämpar på mot passadvindarna. Vi lämnade Ponce tidigt på lördag morgon, lagom till det började ljusna. Som vanligt när vår färdriktning är österut så får vi vindarna rakt emot oss, så även denna dag, så blev det motorgång hela vägen till nästa stopp. Vanligt vis om man starar tidigt på morgonen, innan solen hinner göra sin verkan så är passadvinden lite svagare. Vi gick till ett ställe som heter Salina. Salina ligger inne i en väl skyddad vik omgiven av mangrove träsk. Här inne i vik låg det massor med andra segelbåtar. Vissa fanns det folk på, och vissa var tomma där ägarna hade lämnat båtarna för att återkomma vid ett senare tillfälle. Här i viken ankrade vi och låg väl skyddade bland alla andra båtar. Inne vid land fans det en liten marina med en trevlig liten restaurang, där vi åt en god måltid på kvällen.

Vi studerade de kommande väderprognoserna för de kommande dagarna, och såg att det skulle komma kraftiga vindar inom en till två dagar och vara fram till slutet av veckan. Vi såg också att under kommande natt och morgon skulle det bli svaga vindar. Så beslutet blev, att vi seglar vindar tidigt imorgon bitti. Klockan 3 på morgon gick kapten upp och drog upp ankaret, och navigerade sig ut bland alla ankrade båtar som låg i den kolsvarta viken. Många av båtarna som låg där hade inga ankarlanternor tända, så det blev att lysa med en ficklampa för att eventuellt upptäcka något hinder. Så länge vi var inne i viken var det nästan ingen vind alls. Mangrove träden skydda väl för vindarna. Men när vi kom ut ur viken började vindarna och vågorna att tillta suggestivt. Det blev en jobbig dag, med kraftiga vågor och vindar som kom rakt emot oss. Tidvis var inte farten på Lady Mys inte högre än 3-3,5 knop mot normalt 6-7 knop på grund av de hårda vindarna och de kraftiga vågorna. Lady Mys dukade ner i vågorna och jag trodde ibland att hela inredningen skulle skaka sönder. Vi hade räknat med att var framme omkring klockan 9-10 på morgonen, men nu vart kl. 12.30 innan vi kom fram till Palma dela Mare. En stor påkostad marina som ligger väl skyddad innanför stora vågbrytare Här finns säkert plats för flera hundra båtar, men nu ligger här kanske endast ett tiotal båtar. Mest lokala stora motorbåtar som användes för sportfiske. Vi blev väl mottagna och här finns tillgång på det mesta. Kapten han blev jätte lycklig när han bland det första han såg var på en stor neonskyllt, där det stod Skipper Shop. Vilken lycka. Äntligen en butik med båttillbehör. Det stod inte på förrän han var där och botaniserade vad de hade för prylar i båtägarnas (porrbutik).

Vi hade läst att här i närheten skulle det finnas en stor nationalpark upp i bergen med regnskog och massor med vilda fåglar och växter. Vi hyrde en bil och letade oss bland bergen för att beskåda denna regnskog. Vad gör det i en regnskog? Jo det regnar. Så gjorde också när vi kom upp dit. Det vräkte ner regn, så vi fick beskådan naturen genom bilrutorna. Men det lilla vi såg var imponerande med all den kraftigt växande skogen.

På kvällarna har vi suttit i sittbrunnen och ätit goda måltider, fixat av kapenskan. Det har varit gott och det har varit mysigt när man hört hur vindarna tjuter i masten och man vet att vi ligger väl skyddade inne i hamnen.

Vi får se hur många dagar det kommer att blåsa till. När vädret blir bättre fortsätter vi mot Jungfruöarna. Först blir det US Virgin, sen blir det British Virgin

Viken lycka att få se denna skyllt. Nästan som att få se Clas Ohlson

2014-11-28

Igår gjorde kapten en för honom en stor bedrift. Björn Sigurd har i hela sitt liv varit väldigt höjdrädd, och så fort han har kommit 3 meter ovanför backen har han tyck det varit väldigt otäckt. Men igår var han ända upp i masttoppen på Lady Mys. 22m ovanför däck. Vindsenssor, den som sitter högst upp i masten, och visar vindriktning och vindstyrka, hade gott sönder, troligvis orsakad av blixt nerslag. Nu hade vi äntligen fått tag på en ny, och nu skulle den bytas. Så det var bara att ta tjuren vid hornen, och sluta gruva sig. Sen var det bara att knyt fast sig i ett fall (rep) som går upp i masten. Kaptenskan fick sedan med hjälp av en vinsch hissa upp, rädde, Björn Sigurd i masttoppen. Allt gick bra och Björn kom ner igen. Gissa om det smakade gott med en kall öl efteråt. Sen fick han även beröm av Kaptenskan, även om hon kanske var lika rädd som Björn

Efter att ha utfört denna bedrift gick vi bort till marinas pool och tog oss ett väl förkänt bad. Poolen ligger väldigt vacker till, inbyggt i vågbrytaren ut mot havet med växande palmer på poolkanten

Vi väntar på lite prylar till båten som vi har blivit lovade att de skall komma idag. Om inte det varit thanksgiving i går, och alla skulle vara hemma och äta kalkon, så skulle vi fåt prylarna då. Nu är det bara att hoppas de kommer som lovat idag. Sen vill vi skynda oss segla vidare, för nu är det ett par dagar där vindarna är förmånliga

2014-12-02

Då har vi kommit till ST Tomas som tillhör US Virgin Island (Amerikanska Jungfru öarna). När vi seglade hit så gjorde vi några stopp och övernattade vid några fina badvikar på ön Vieques Island.

St Tomas som tidigare varit en Dansk koloni men såldes 1917 till USA. Idag lever man till största delen på turister och då framför allt på Amerikanska kryssning turister. Dagligen kommer det in en 3 -4 kryssningsfartyg med 3000-4000 passagerare. Det gör att vi kallar staden Charlotte Amalie till en riktig turistfälla. Vi gjorde igår en förmiddags besök i staden. Charlotte Amalie med många vackra gamla byggnader bygg i kolonistil, där man kunde lätt se hur det var förr på 17,1800 talet när Danskarna bedrev slavhandel här. Men nu är byggnaderna interiört ombyggda till flådiga vackra lyxaffärer. 90 % av alla affärer är av juvel, Klock och spritbutiker. Utanför affärerna stod det inkastare och låtsades vara jätte trevlig och i deras butik fans det bästa utbuden till de bästa priserna.

Men nu har vi i alla fall lekt kryssning turist under några timmar, så nu vet vi hur det är.

Här i vikarna utanför Charlotte Amalie ligger det många seglare för ankare i varje vik. Men vi gick till en marina av bekvämlighetsskäl. Vi gick in till Crown Bay Marina. Här ser det ut enligt följande. 50m ifrån oss på ena sidan ligger det en containerhamn, där man har lastat container hela dagen och natten. 50m rakt bakom oss ligger det ett stort kryssningsfartyg. Och rakt ovan för oss flyger det stora passagerare flygplan som just har lämnat startbanan på flygfället. Så konversationen mellan kapten och kapenskan blir lite konstig, när orden ”vad sa du”, hela tiden sägs.

 I våra minnen så har vi en lista på billiga och dyra marinor, och ibland hamnar vi på den billiga och ibland på den dyra skalan. När vi gick in i denna marina och lagt till så var det dags att gå till resptionen och checka in. Där uppstod en liten överraskning. 1000: - kr per natt kostade det att ligga här. Den absolut dyraste hamnen hittills, och när vi varit van vid att betala 200-300kr tidigare. Så här blir det endast att ligga en natt

Vi forsätter nu till nästa ö i US Virgin, ST John, så får vi se hur det är där.

Julsnapsen är räddad. Här i marina finns det en liten supermarket som är välsorterad. Här hittade kapten en hylla där de sålde Aalborg Jubileums Akvavit och till vettiga priset om 150: -kr per flaska. Så vi kan väl säga att vi fick igen lite på hamnhyran

Diamonds, Diamonds,Diamonds, överallt

Vi är nu och seglar bland de Brittiska Jungfruöarna (BVI). Vi hade tidigare blivit varnade för att här skulle vara ett centrum för alla charterbåtar som skulle finnas och att det skulle vara trångt att få plats. Visserligen är det väldigt många charterbåtar här och det står Sunssail eller andra uthyrnings dekaler på 95 % av alla båtar, men det är också välordnat med förankringsbojar, mm. Här finns det många öar och vikar där det ordnat med förtöjnings möjligheter. Som sagt här är många öar och vikar och avstånden är korta, och det är inte mer än som längst en timmes segling mellan öarna. På sätt och vis kan det liknas vid den Joniska övärlden i Grekland. Många ställen att segla till och många chartersegelbåtar. I stort sett upplever vi det mer positivt än vad vi hade läst och hört sägas. Naturen och alla öar är vackra.

Vi ligger nu i en liten marina där vi skall klarera ut från BVI (Storbritannien), och segla mot St. Martin. En seglats som beräknas ta ca 15 timmar. Så det bli att starta med en nattsegling.

2014-12-09

Då har vi kommit till ST. Martin. Segling hit blev en fin upplevelse med perfekta vindar och liten sjögång. Kommer man från öst, som vi gjorde så kan det ofta var tufft. Till 95 % blåser passadvinden rakt emot. Men nu hade vi tur och kunde utnyttja de återstående 5 %. Vi fick svaga till måttliga nordliga vindar. Fin segling med andra ord.

Ja här på ST. Martin är det ett seglingsmecka med mång seglare och stora superyachtser.  Av någon anledning så kommer alla seglare hit förr eller senare. Här finns många olika marinor och ankringsplatser att välja på. Här finns till Kapens stora lycka också många och välsorterade båttillbehörs butiker. Vilket att vi igår besökte den största och mest välsorterade butiken, Budget Marine. Bland annat köptes, Vindgenerator, Batteriladdare, mm. Så nu har kapten att göra några dagar med att montera in alla prylar. Fast idag får han lunga ner sig, för idag skall vi hyra en bil och åka runt på ön för att se hur det ser ut. ST. Martin är ju inte stor till ytan, men än då så består den av två länder. Den norra delen som tillhör Frankrike, och den södra som tillhör Nederländerna

Jag har fuskat lite och varit lite lat och hämtat vad som står skrivit på Wikipedia om ST. Martin, och där skriver man bland annat följande

ST. Martin är en av de ekonomiskt viktigaste i området bland annat tack vare den omfattande turismen.

Ön är också ett centrum för yachtingverksamheten i området. Detta har skapat ett tredje täktområdet (utöver de två huvudorterna) i området kring Simpson Bay Lagoon. Denna logon är skyddad av landmassor på alla sidor, och infarten sker genom en infart med fällbro på Airport Road. På senare år har det byggts flera marinor för båtar i alla storleksklasser, och det finns ett antal varv, båtmekaniker, båttillbehörsbutiker och segelloft i området kring lagunen.

Det finns en internationell flygplats på den nederländska sidan, Princess Juliana International Airport, med direkttrafik till Europa flera dagar i veckan och till USA flera gånger per dag. Den korta landningsbanan och dess läge mellan stranden Maho Beach och ett berg ger mycket spektakulära inflygningar över stranden eftersom de går på mycket låg höjd, bara några meter ovanför stranden.

Här utanför denna strand får man inte ligga med segelbåten

Här på ST. Martin kommer vi att vara i minst fyra veckor, och här skall vi också fira jul och nyår tillsammans med barn och barnbarn. Det skall bli kul och det ser vi framemot

Luciadagen

Här på ST. Martin går livet vidare, förutom att vi traditionsenligt varit på Nobelmiddag och haft besök av Lucia. Som vanligt på Nobeldagen hade kaptenskan lagat en utsökt god måltid som vi sedan avnjöt i sittbrunnen. Kaptenskan hade också klätt upp sig med svart långklänning och en tiara i håret. Kapten han hade sin lortiga favorit shorts och ett svettigt linne på sig. Dessa kläder fick väl duga trotts att han hade drottning till bordet, tyckte kapten. I dag på morgonen kl.6 blir kapten väckt av en sjungande Lucia, med pannlampa, och glitter i håret. Även detta börja bli en tradition.

Vad har vi gjort mer? Jo vi har varit så klara på Budget Marine och handlat båtprylar. Bland annat en större batteriladdare, och en vindgenerator. Vi väntar nu på att en kille skall komma och svetsa dit en rostfri stolpe som vi skall montera vindgeneratorn. Men ni kanske vet hur det är i dessa länder och hantverkare. De säger att de skall komma i morgon, men inte kommer de heller. Nu är sista budet att vi skall få stolpen ditmonterad på onsdag????

Vi har också gjort en biltur runt ön för att se hur det ser ut. Ön är inte stor. Det är inte mer än en mil från södra till norra änden på ön. Visserligen smala och krokiga vägar med mycket trafik på.

2014-12-18

Jag har lite dåligt samvete för att jag varit lat med skrivandet på sista tiden. Men nu har jag tagit mig i kragen och satt mig ner vid datorn för att skriva några rader. Vad har vi då gjort under den senaste tiden? Jo vi har bland annat varit runt på olika platser här på ön. Bland annat försökte vi att ta oss över till den Franska sidan genom att gå den inre vägen genom den så kallade lagunen. Det är ett vad man kalla ett innanhav med två små öppningsbara broar i vaddera änden av lagunen.  I seglingsbeskrivningen skulle det gå att komma fram. Men för vår del blev det stopp. Där det var som grundast var det endast 2 meter djupt, och vi behöver 2,2 meter. Så det var bara att vända och gå ut och ta den längre vägen ut till havs. Men när vi väl kom ut, och förbi den öppningsbara bron så fick vi en fin segling upp till Marigot, som det heter på den Franska sidan.

Här uppe i bukten kunde vi se vad orkanen Gonzalo ställde till med den 13 oktober i år. På stränder ligger det fortfarande båtar som blåste på land. Vi kunde se 6 stycken, en gång fina fritidsbåtar, som nu låg där som vrak. På eftermiddagen den 13 oktober ändrade orkanen Gonzalo riktning från den förutspådda vägen och gick rakt in över ST. Martin. Man räknar nu efteråt att ett att ett 60 tal båtar blev förstörda, genom att blåsa upp på land eller sjönk.

Vidare har vi legat två dagar vi en verkstad, där vi fått en rostfri stolpe monterad för att kunna montera vår nya vindgenerator. Så nu kan vi skryta med att nu är vi miljövänliga och gör vår egen el genom ett vindkraftverk. Men inte fick vi något miljöbidrag, av miljödepartementet till denna investering.

När vi låg vid verkstan kunde vi konstatera att det finns olika sätt att åka båt. Bredvid oss låg det en daycruiser som var 18 meter lång. De höll på att greja med motorerna när vi var där, och vi kunde se att det satt två stycken Catepiller motorer på att vaddera 1850 hästkrafter. Snacka om bränsleförbrukning. Trotts storleken så fans det ingenstans där det gick att sova, utan ägaren, som föresten var mycket trevlig, berättade att han måste övernatta på ett hotell.

Nu i skrivand stund är vi i England. Närmare bestämt på Engelska ön Anguilla. Det är tätt här med olika länder och öar. Så nu har bytt gästflagga igen Det är ett evigt hissande mellan de olika gästflaggorna

Här är det verkligen BRUM BRUM

St. Martin 2014-12-30

Året går mot sitt slut, och vi ber att få önska alla läsare ett gott nytt år

Året 2014 har varit ett händelse rikt år med många fina och underbara upplevelser. Vi kan bara nämna några. Först gjorde vi återseglingen från Galapagos. Sen seglade vi med barn barnen Vendela och Felicia i San Blans, en rolig och trevlig vecka. Sen seglade vi till de härliga öarna, Rutan och Guanja som ligger utanför Honduras. Här hade vi ett par verkliga trevliga veckor. Sen blev kursen mot nord, och vi kom till Cuba. Ett intressant land på sitt vis. Därefter blev det Jamaica. Det härliga Jamaica med sitt levnadsglada folk och dess musik. Här la vi sedan upp Lady Mys, och flög hem till det vackra vårvädret i Dalarna. Sen upplevde vi en vacker sommar i Sverige med många båtturer på Siljan, Insjön och även Göta Kanal. När oktober kom så återände vi till Port Antonio på Jamaica där vi sjösatte vår kära Lady Mys. Här hade vi några trevliga veckor med bland annat det Jamaicanska paret Hulk och Rudi. Sedan blev det avfärd mot öster och vi fick passadvinden rakt emot oss. Vi besökte örnarna Haiti Dominkanska Rep, Puerto Rico, och Jungfruöarna.

Sedan kom vi till St. Martin, och där är vi fortfarande. Här har vi nu snart varit här en månad. Vi har här firat Jul och snart Nyår med Barnen Mats och Maria, med deras respektive och deras barn. Här har vi roat oss på långa vita sandstränder, seglat till små öar med klart och fint vatten. Varje morgon har 8 av 10 Bergkvistar Engberg motionerat flitigt, Speciellt Felicia som har kört sin friidrots träning. Vendela hon håller på att ta dykcertifikat och skall bli klar på nyårsafton. Grabbarna Elias och Viktor de surfar bland Atlantvågorna hela dagarna så deras hudar är alldeles skrynkliga på kvällen. Vi har också ätit många fina måltider, där poängen ofta har legat 8-9 av 10 möjliga. Stora delar av St. Martin tillhör ju Frankrike.

Så än engång ber vi att få önska alla ett trevligt nytt år

Björn och Alice